Bilden visar en ikon som illustrerar funktionen att flytta knappar
 
 
 
 
 
2024-04-30

Övriga inlägg under april

Kronologisk ordning med det äldsta inlägget först.

Innehållsförteckning:

 

Rimlig utsläppsnivå (Vilken nivå är rimlig utan klimatkompensation?)

Senast skrev jag att mina utsläpp har varit ungefär 1,5 ton CO2e/år under de senaste åren. Jag har frågat mig om jag kan ställa om mer. Om ni kollar min livsstil så kommer ni antagligen att associera till klimatkloster. Tack vare min värdegrund har det inte varit svårt att göra uppoffringar, såsom att inte ha egen bil, att inte flyga och att välja en bostad som inte är onödigt stor. Men nu har jag kommit till ett läge då jag inte vet vad jag ska offra härnäst. När jag försöker komma på mer att ställa om, så brukar det bli hårklyverier typ "ska jag skaffa diskmaskin för att minska förbrukningen av varmvatten eller blir det materiella fotavtrycket för stort då med tanke på att utöver själva diskmaskinens fotavtryck så ska den användas fylld och att jag i nuläget har lagom mycket porslin för en diskho men inte tillräckligt mycket porslin för att fylla en diskmaskin?". Vad jag däremot tror mig veta, efter att ha gjort prognoser med hjälp av www.klimatkontot.se, är att om jag skaffar en diskmaskin så blir det ingen nämnvärd skillnad för klimatet – mina utsläpp skulle ändå bli ungefär 1,5 ton per år.

Naturvårdsverket har satt riktmärket vid 1 ton. Frågan är om det ens är möjligt för medelsvenskar att komma ner till 1 ton. Riktmärket avser bara personliga utsläpp, inte samhällets infrastruktur. Utsläpp från samhällets infrastruktur tillkommer alltså, men det är politikernas problem, att kompensera för infrastrukturens utsläpp. Traditionell klimatkompensation såsom att plantera skog är inte tillräcklig, så det kommer att tillverkas utrustning som skapar negativa utsläpp, vilket kommer att förvärra artkrisen, vilket i sin tur förvärrar klimatkrisen, i en negativ spiral. Förväntas jag göra likadant för att komma ner till 1 ton?

Vi har själva satt oss i den här situationen, genom att länge förneka klimatkrisen. Numera är det inte många som är klimatförnekare, men istället är det många som förnekar klimatomställningens konsekvenser på personlig nivå. Ju längre vi förnekar konsekvenserna, desto svårare blir det att lösa situationen. Det enda hållbara sättet att lösa naturkriserna, är att alla ställer om så snabbt som möjligt. Vänta inte på att alla ska komma överens om vilken utsläppsnivå som är rimlig – ställ om kraftfullt utan dröjsmål!

 

Vem har Svarte Petter? (Vem ska redovisa utsläppet för second hand?)

När man använder hjälpmedel för att beräkna sin klimatpåverkan, exempelvis www.klimatkalkylatorn.se eller www.klimatkontot.se, så ingår konsumtionsvanor i beräkningarna. Om man anger att en stor del av konsumtionen är second hand, så minskar beräkningens resultat betydligt. Beräkningarna verkar inte ta hänsyn till hur långt innehavet är. Om du köper ett begagnat plagg i gott skick och behåller det under resten av plaggets livslängd, så bör plagget redovisas som nytt. Men om du snart överlåter plagget, medan plagget fortfarande är i gott skick, så hamnar Svarte Petter hos nästa innehavare, vilket är enda fallet då din klimatpåverkan är riktigt liten.

Till saken hör att second hand kan vara sämre än nyinköp i vissa fall. Tiden mellan innehaven medför att fler plagg är i omlopp, jämfört med hur många plagg som behövs om de används flitigt från början till slut av samma innehavare.

Egen kommentar, som svar på en fråga:

Att plagget ligger i affären ett tag är samma som att det ligger hemma i skåpet. Kläder ska helst inte bli liggande länge någonstans. Ju fler kläder som blir liggande, desto fler måste tillverkas för att vara i omlopp. Dessutom behövs större bostäder för att förvara överflödet. Behåll inte kläder som blir liggande länge. Kläder som används sällan bör hyras eller (om hyresmöjlighet inte finns) både köpas och överlåtas så snart som möjligt.

 

Utsläppen i genomsnitt (Första beräkningen och för utplanad kurva)

Mer om beräkning av konsumtionens klimatpåverkan. När man använder en klimatkalkylator, exempelvis www.klimatkalkylatorn.se eller www.klimatkontot.se, så gäller frågorna om konsumtion inte längre tillbaka än senaste året. Det kan ju vara svårt att minnas längre tillbaka. Om du har konsumerat mer än vanligt under senaste året, så blir beräkningens resultat följaktligen sämre än vanligt. Om det är första gången som du gör beräkningen och du lyckas att minnas fler år tillbaka, så kan du ange genomsnitt vid beräkningen.

Jag har gjort beräkningar i många år och resultaten har planat ut, men det blir små toppar ibland. Tre exempel på små toppar: Smartmobil efter 6 år. Laptop efter 14 år. Cykel efter 26 år och tusentals mil. Efter normala år blir beräkningarnas resultat strax under 1,5 ton CO2e/år. Ungefär vart tredje år har jag hamnat på 1,5 eller strax över.

När man har hållit sig under 2 ton i några år, så har man lärt sig vad som orsakar utsläpp och hur mycket. Man behöver dock fortsätta att beräkna på decimalen efter varje år, för att kunna beräkna genomsnittet. Jag brukar säga att mina utsläpp har varit ungefär 1,5 ton under de senaste åren, med betoning på ungefär. Det låter kanske som en avrundning, typ 1½, men det är alltså ett noga beräknat genomsnitt.

 

Utsläpp vs fotavtryck (Klimatkalkylator vs fotavtryckskalkylator)

Man behöver vara medveten om att en klimatkalkylator inte beräknar ekologiska fotavtryck. Inte ens jag vet hur stort mitt ekologiska fotavtryck är, eftersom det inte finns en fotavtryckskalkylator för allmänheten. En fotavtryckskalkylator inkluderar all förbrukning av naturens begränsade resurser, med betoning på all, inte enbart förbrukad förmåga att absorbera utsläpp av växthusgaser.

Jag kan inte gissa hur lång tid det kommer att ta tills det finns en fotavtryckskalkylator för allmänheten, men i Kraftsamlingsgruppen i Mariestads Naturskyddsförening försöker vi (inte bara jag, som det kanske lät i tidigare inlägg) påskynda att en fotavtryckskalkylator blir tillgänglig. Under tiden behöver alla föreställa sig den fossilfria framtiden och använda förnuftet i de långsiktiga vägvalen som görs nu, för att vara artsmarta. Läs mer om fotavtryck och artkrisen i en av mina debattartiklar som publicerades i MT, som inte kräver abonnemang för att läsa.

Tillägg i egen kommentar:

Naturskyddsföreningens nationella framtidsstrategi (verksamhetsriktlinjer 2024–2027) har en ordlista som beskriver materialfotavtryck. Det kommer kanske att bli ett mer förankrat begrepp än ekologiska fotavtryck:

Materialfotavtryck är mängden naturresurser som behövs för att producera, använda och hantera de material och produkter vi konsumerar. Att minska materialfotavtrycket är viktigt för att bevara naturen och minska påverkan på miljön.

Detta kan leda till att vi kommer att använda två naturkalkylatorer parallellt; klimatkalkylator för utsläpp och fotavtryckskalkylator för materialfotavtryck. I så fall är min förhoppning att fotavtryckskalkylatorn får möjlighet att göra prognoser för den fossilfria framtiden.

 

Två sidor av samma solcell (Beräkningstips och smart elanvändning)

Ursäkta ordvitsen för de två aspekterna (två sidor av samma mynt) av att skaffa solceller till sitt hus. Den ena aspekten är minskad elförbrukning, den andra aspekten är solcellernas ekologiska fotavtryck.

Först förtydligar jag att anskaffning av solceller inte är en energieffektivisering. Det är bättre att värmeisolera huset än att skaffa solceller. Gör gärna både och.

Frågeställning: Ska man ange brutto- eller nettoförbrukning om man har solceller och beräknar elförbrukningens utsläpp med en klimatkalkylator?

Bruttoförbrukning är som om man inte har solceller. Jag har kommit fram till följande, för de två rekommenderade klimatkalkylatorerna.

www.klimatkalkylatorn.se: Först anges bruttoförbrukning och sedan uppskattas hur stor andel som solcellerna täcker. Såld el tillgodoräknas inte.

www.klimatkontot.se: Man ska inkludera hushållets totala elanvändning. I mina öron låter det som att bruttoförbrukningen ska anges.

Frågeställningen behöver egentligen ett bredare perspektiv, eftersom anskaffning av solceller orsakar ett ekologiskt fotavtryck, som en klimatkalkylator inte omfattar helt. Det behövs en fotavtryckskalkylator för att ta hänsyn till solcellernas påverkan på båda naturkriserna (klimatkrisen och artkrisen). Med andra ord är det mer än utsläpp som behöver beräknas. Till dess (i väntan på en fotavtryckskalkylator) behöver vi vara medvetna om fotavtrycket ändå. I praktiken innebär det att snåla på elen och sälja överskottet. Så mycket som möjligt av den svenska hushållsproducerade elen bör exporteras och därmed minska den globala fossilbaserade energiproduktionen i stället för att slösas bort på exempelvis onödigt mycket varmvatten.

 

Hur får vi rätt vision? (Längre tidsperspektiv och visionskonferens)

En repetition från förrförra inlägget: Under tiden som vi väntar på en fotavtryckskalkylator, behöver alla föreställa sig den fossilfria framtiden och använda förnuftet i de långsiktiga vägvalen som görs nu, för att vara artsmarta.

Den rubricerade frågan gäller alltså hur vi föreställer oss den fossilfria framtiden. Det förutsätter att man själv har en visionär förmåga, eller att man får hjälp av visionärer. Jag tar för givet att kommunen har visionärer eller har anlitat visionärer till sin strategi för Agenda 2030. Till saken hör att en dokumenterad vision (eller strategi) för en viss tidpunkt, behöver baseras på en annan vision som sträcker sig ännu längre bort i tiden. Siktar man på 2030 så behöver man föreställa sig 2040 eller längre bort. Siktar man på 2040, som i fallet med kommunens fördjupade översiktsplan, så... ja, du förstår. Det är dock tveksamt huruvida kommunens visionärer har gjort så. Hur som helst, jag försöker göra så.

När ska mänskligheten bli fossilfri? Olika politiska ideologier ändrar ständigt tidsperspektivet. Stora delar av näringslivet har förstått att man inte kan vänta på politisk konsensus. Därför har näringslivet börjat ställa om någorlunda kraftfullt. När kommer allmänheten att förstå och börja ställa om någorlunda kraftfullt? I mina ögon verkar en stor del av allmänheten vara antingen klimatförnekare eller konsekvensförnekare som förnekar klimatomställningens konsekvens på personlig nivå. Konsekvensförnekarna verkar tro att "någon annan" ska ställa om. Med såna förutsättningar går det inte ens att gissa när vi kan bli fossilfria, men vi behöver blicka bortom ändå.

Individer som har förstått att näringslivets omställning behöver pådrivas underifrån (av konsumentmakten) slösar inte bort kalendertid på att bara visa sin besvikelse på politiken – man påbörjar sin personliga omställning i snabbast möjliga takt. Det inspirerar grannar, som också börjar ställa om, som i sin tur...

Man behöver dock veta vad som är hållbart att ställa om till. Politikernas rörliga målbild duger inte. Omställarna behöver vetenskap – med andra ord att få hjälp av visionära forskare. Därför har Kraftsamlingsgruppen i Mariestads Naturskyddsförening tagit kontakt med forskare och planerar* en slags visionskonferens i november. Det passar bra då, eftersom det blir strax efter COP16, som är FN:s nästa konferens om artkrisen. Före konferenserna, helst redan nu, bör du läsa hur en ledamot från FN:s resurspanel sammanfattade rapporten Global Resources Outlook 2024.

* Planen är att arrangera visionskonferensen i Kraftsamlingsnätverkets regi, med lansering i oktober på den lokala kraftsamlingens Facebook-sida.

Tillägg i egen kommentar:

I samband med planeringen av visionskonferensen har vi fått veta att WWF går ifrån att prata om fotavtryck och pratar istället om att vända kurvorna för biologisk mångfald, habitat och klimat. De har kanske insett att det är svårt att förutse hur stora de ekologiska fotavtrycken blir i den fossilfria framtiden, eftersom olika scenarier har väldigt olika förutsättningar (exempelvis är ett scenario att det dröjer väldigt länge tills vi blir fossilfria i plastproduktionen) som är beroende av exempelvis politik och hur effektiv den cirkulära ekonomin blir – alltså flera faktorer med gissningar för varje. Efter sådan insikt finns det anledning till oro för att det ekologiska fotavtrycket blir dissat som framtidsmått. I så fall minskar min förhoppning om att det så småningom kommer att finnas en fotavtryckskalkylator med möjlighet att göra prognoser. Därför håller jag tummarna för att visionskonferensens föreläsare kan förklara pedagogiskt varför vi behöver ställa om på ett visst sätt, även om den förväntade nyttan inte kan beräknas i förväg.

På tal om att det kan dröja länge tills vi blir fossilfria i plastproduktionen – här är en bra artikel om fossilfri plast.

 

Föreläsning om artkrisen (Manus för en möjlig föreläsning)

Ifall jag blir ombedd att föreläsa om krisen för den biologiska mångfalden och dess möjliga lösningar som individer kan tillämpa, så skulle ett utkast till mitt manus kunna bli enligt följande.

Hej, mitt namn är Hjalmar Thulin. Jag är stadsbo och omställare.

Föreläsningens ämne är krisen för den biologiska mångfalden, i fortsättningen kallad artkrisen. Fokus är på möjliga lösningar för artkrisen som individer kan tillämpa. Det är oundvikligt att nämna klimatkrisen också. Jag ska även belysa det ekologiska fotavtrycket, eftersom båda naturkriserna påverkas mycket av det.

Jag har en vision med möjliga lösningar för artkrisen. Med tanke på att jag bara har jobbat med IT, utan miljöanknytning, så beskriver jag först min bakgrund, för att ni ska få en någorlunda uppfattning om min kunskapsnivå och visionära förmåga angående möjliga lösningar för artkrisen.

Fram till år 2011 följde min livsstil den rådande normen i Sverige. Visserligen var familjens favoritbil inte en Volvo, men vi hade villa, vrålåk och vovve.

År 2011 hade jag antagligen en medelålderskris. I vilket fall som helst så var det en tung period. Efter någorlunda återhämtning var det något obestämt som skavde. En mental process hade startat, utan att jag var medveten om det. Jag började läsa om samhällets baksidor, som jag tidigare hade haft skygglappar för. Sedan läste jag mycket om hållbar utveckling. Det var kanske en slump att min värdegrund förändrades när jag läste en viss bok. Hur som helst så insåg jag då, att det var min materialistiska livsstil som skavde, så jag bestämde mig för att göra personlig omställning. Min syster brukar säga att när jag engagerar mig i något, så går jag "all in". År 2016 gick min utsläppskurva under 2 ton CO2e/år och har varit där sedan dess.

Anledningen till att jag beskrev min livskris är att betydelsen av värdegrunden är stor, för att göra personlig omställning till att bli klimatsmart och artsmart. Tack vare min nya värdegrund var det inte svårt att göra uppoffringar. Jag anar att det är många som har svårt att komma långt i sin personliga omställning. I så fall tror jag mig förstå varför. Man kan ju inte välja värdegrund. Men oönskad dramatik kan alltså starta en mental process som förändrar värdegrunden. Ett alternativ är att få mycket motiverande information, som förhoppningsvis kan starta den mentala processen. Min drivkraft för att hålla denna föreläsning är just att motivera er till att snabbt komma långt i den personliga omställningen, utan att ni först ska behöva drabbas av oönskad dramatik. I min drivkraft ingår även att ingen av oss ska behöva genomlida en samhällskollaps.

Förresten undrar ni kanske vilken bok jag läste när min värdegrund förändrades. Det var Den stora förnekelsen, av Anders Wijkman och Johan Rockström. Sedan dess följer jag vad Anders och Johan kommer fram till. För övrigt håller jag mig någorlunda informerad, via webbinarier och nyhetsflöden, inom hållbarhetsområdet. Jag samlar förkovringstips på min hemsida, under menyvalet Förkovring.

Mitt val att följa Anders Wijkman kändes extra rätt på våren 2024, då han som ledamot i FN:s resurspanel sammanfattade rapporten Global Resources Outlook. Den rapporten bekräftade min vision. För övrigt har jag förberett några i styrelsen för Mariestads Naturskyddsförening som referenser, om så önskas för att tro på min visionära förmåga angående möjliga lösningar för artkrisen. Jag ber dem att ställa sig upp. (Presentation) Det finns en handhållen mikrofon. Vill någon av er säga något direkt?

Tack för ert stöd, nu fortsätter vi. Inledningsvis nämndes att jag är stadsbo, eftersom jag vill betona vikten av att tätorter ställer om. Självklart behöver även landsbygden ställa om, men lite annorlunda, i olika konstellationer.

Dags att förklara vad det ekologiska fotavtrycket är. Det är ett mått på förbrukning av naturens begränsade resurser, inklusive förbrukad förmåga att absorbera utsläpp av växthusgaser. Vi kommer alltid att förbruka mer eller mindre av naturens begränsade resurser. När jag i fortsättningen bara säger fotavtryck, så menar jag förstås ekologiskt fotavtryck.

Tyvärr finns det inte ännu någon fotavtryckskalkylator för allmänheten. Jag hoppas att det inte dröjer länge tills vi kan göra prognoser för våra framtida fotavtryck, på samma sätt som vi gör prognoser med Klimatkontot för att se vilka effekter olika personliga klimatåtgärder ger. Till dess behöver vi föreställa oss den fossilfria framtiden och använda förnuftet i de långsiktiga vägvalen som görs nu, för att bli artsmarta.

Dags för visionen, med fokus på möjliga lösningar för artkrisen som individer kan tillämpa. Vi ska försöka föreställa oss hur den fossilfria framtiden blir i tätorterna, i förhoppning om att förstå vad vi behöver ställa om till. Det ska ju vara lätt att göra rätt.

Först förtydligar jag att tidpunkten för den fossilfria framtiden är omöjlig att gissa. Om ni undrar huruvida vi verkligen kommer att bli helt fossilfria, så är mitt svar att politikerna kommer antagligen att träta om det onödigt länge.

Visionen förutsätter att alla blir klimatsmarta, med hjälp av exempelvis energieffektivisering, elektrifiering, måltidsutveckling, cirkulär ekonomi, ökat återbruk och färre flygresor. När världen blir fossilfri har mänsklighetens nuvarande totala fotavtryck halverats. Sverige skulle dock behöva halvera fotavtrycket två gånger som det ser ut nu, för att vi ska bli artsmarta.

Fossilfriheten medför ökad efterfrågan på andra begränsade naturresurser, vilket innebär att fotavtrycket ökar igen. Den cirkulära ekonomin och det ökade återbruket kommer bara delvis att dämpa fotavtryckets ökning.

Visserligen lindras artkrisen av att vi är klimatsmarta, men det ökade fotavtrycket förvärrar artkrisen. Därför behöver kanske det svenska fotavtrycket halveras fler gånger än två.

Jag ser ingen anledning till att Sverige skulle kunna rättfärdiga ett större fotavtryck per person än resten av världen. Visserligen har vi vintrar med mer bostadsuppvärmning och snöröjning, men andra länder måste skydda sig mot värme och värre naturkatastrofer än våra.

Sammanfattningsvis behöver Sverige minska fotavtrycket radikalt – det räcker inte att nationen blir klimatsmart. Vi får nu fråga oss vad mer som behöver göras för att vi svenskar ska bli artsmarta. Vad beror fotavtryckets storlek på, i den fossilfria framtiden? Vad föreställer ni er? Vad ställer vi om till, i tätorterna? Räck gärna upp handen för att låna mikrofonen.

Ja, fotavtryckets storlek i den fossilfria framtiden beror exempelvis på boyta och antalet bilar. Därför föreställer jag mig att vi väljer mindre boyta och använder delningstjänster för exempelvis bilar, husbilar, fritidshus och fritidsbåtar. Samhällets satsningar på infrastruktur förändras ytterligare, jämfört med klimatomställningen, exempelvis med ännu mer inriktning på cykelvägar, och planer på nya järnvägar för höghastighetståg avbryts på grund av alltför stort fotavtryck i förhållande till restidsförkortningens nytta, eftersom det finns alternativ till att arbetspendla långt. De flesta som arbetspendlade långt har omprövat sitt avstånd till arbetsplatsen. Allt fler prioriterar sammanhållen familj högre än karriär. Familjer väljer alltså bostad och arbetsplatser mer ur avståndsperspektivet än tidigare. Antalet övernattningslägenheter minskar. Arbetsförmedlarna uppmanar inte lika ofta till att arbetspendla långt.

Det var några exempel ur min vision. Om ni vill ha fler exempel, så har jag publicerat en artikel på min hemsida. Artikeln heter Samhällsvision.

Har ni frågor om föreläsningen? Räck upp handen igen för att låna mikrofonen.

Dags för avrundning. Visionen ligger i linje med FN-rapporten som jag nämnde tidigare. Jag hoppas att ni har blivit inspirerade till att fördjupa er i möjliga lösningar för artkrisen, och att er motivation för personlig omställning har ökat. Tack för att ni ville lyssna på mig!

 

Hur blir vi cirkulenter? (Kan vi hyra kläder lokalt?)

Vad är en cirkulent? Extrakt från Klimat 2030:
Framtidens hållbara konsument är en så kallad ”cirkulent” – en användare och inte en ägare. Genom att byta, dela, låna, hyra, laga och återanvända istället för att alltid köpa nytt kan vi optimera återanvändandet av saker under deras livstid för att minska nyproduktion och klimatpåverkan.

Utbud och efterfrågan behöver förändras, men vem tar initiativet? En stor del av näringslivet vill nog inte erbjuda nya cirkulära tjänster förrän det finns efterfrågan. Konsumentmakten är svag i det här fallet, eftersom många upplever det som en uppoffring att bli en fullfjädrad cirkulent. I stora städer har sådan omställning börjat ändå, tack vare det stora kundunderlaget.

Hur ska sådan omställning få fart i mindre städer, för exempelvis kläder? Jag vet inte hur mycket kläder som går att hyra i Mariestad. För resonemangets skull gissar jag att det behövs mer.

Vi behöver bli förhållandevis många som efterfrågar cirkulära tjänster. Varje gång vi besöker exempelvis klädbutiker bör vi fråga vad som går att hyra. Om personalen vänder på frågan och undrar vad vi vill hyra, så skulle vi kunna förklara att vi frågar för att få veta vart vi snabbt kan vända oss när behov plötsligt uppstår att hyra något som används sällan. Förhoppningsvis blir vi överraskade av att butikerna redan kan hyra ut mer än vi kände till. I så fall kan vi föreslå att de marknadsför uthyrningsverksamheten mer, så att den blir allmänt känd inom orten. Tipsa dem gärna om att det finns en uthyrningsdel i appen Swinga och att relativt små butiker (inte stora butikskedjor) får mejla till info@koso.se för att komma med på Kraftsamlingsnätverkets gula sidor under rubriken Uthyrning.

 

 
 
 
Hjalmar Thulin
 
Ful design — vem bryr sig?