Förkovring

Fördjupar förståelsen inför omställning

2011

• Den stora förnekelsen
   
  av Anders Wijkman och Johan Rockström.
   
  Finns att låna. Tre extrakt finns i fotnot 1.

2012

• Sommarprat
   
  i radio av Anders Wijkman.

• Hur vi kan leva hållbart 2030
   
  av Christer Sanne.
   
  Ett extrakt finns i fotnot 2.

2013

• Ett kapitel i en antologi
   
  av Anders Wijkman.
   
  Läses på hans hemsida genom att följa länken och sedan klicka på "Att svära i kyrkan – 24 röster om evig tillväxt på en ändlig planet".

2014

• IPCC syntesrapport
   
  av FN:s klimatpanel.

• Living Planet Report
   
  av Världsnaturfonden.

2015

• Sommarprat och vinterprat
   
  i radio av Johan Rockström.

2018

• IPCC specialrapport om 1,5 graders uppvärmning
   
  av FN:s klimatpanel.

2019/2020

• IPBES-rapport – den biologiska mångfaldens motsvarighet till IPCC-rapport.
   
  • Slutsatser av Torbjörn Ebenhard.
     
  • Naturvårdsverket publicerade den officiella sammanfattningens översättning.
     
• Vinterprat
   
  i radio av Johan Rockström.

2021

• IPCC rapportserie del 1 (Röd flagg för mänskligheten)
   
  av FN:s klimatpanel.
   
• Essän "Behöver vi ett nytt ekonomiskt system för att värdera och bibehålla biologisk mångfald?"
   
  av Thomas Hahn
   
  i antologin "Biologisk mångfald, naturnyttor och ekosystemtjänster – Svenska perspektiv på livsviktiga framtidsfrågor!".

2022

• IPCC-rapport i februari (Effekter, anpassning och sårbarhet)
   
  av FN:s klimatpanel.
   
• IPCC-rapport i april (Vi står vid ett vägskäl)
   
  av FN:s klimatpanel.
   
• Lyssna 2 minuter på behovet av beteendeförändringar (enligt IPCC) som beskrevs i ett avsnitt av Klotet (startar vid 11:32).
   

2023

• Aktuell syntesrapport från IPCC diskuteras i ett helt avsnitt av Klotet.
   

 

---

 

Fotnot 1 (tre extrakt ur Den stora förnekelsen)

• Ett varmare och mer instabilt klimat utgör ett hot mot många ekosystem och därmed den biologiska mångfalden. Samtidigt utgör både haven och ekosystemen på land viktiga komponenter i klimatsystemet.
   
  Slutsatsen är given: För det första kan frågor om klimat, ekosystem, naturresurser och tillväxten i ekonomin inte behandlas separat. De hänger samman och måste hanteras som en helhet. För det andra kan klimatkrisen endast lösas genom en samtidig reducering av utsläppen av växthusgaser och en långt mer hållbar förvaltning av jordens ekosystem.
   
• Konsumtionens betydelse är uppenbar när det gäller klimatförändringen. Punktutsläpp både från elproduktionen samt tillverkningen av olika konsumtionsvaror har stor inverkan. Men en minst lika viktig, och ökande, del av påverkan ligger i konsumtionsledet, i samband med transporter och resor, turism, boende samt konsumtion av allt från mat till TV-apparater, datorer och hushållsmaskiner.
   
• Skulle vi därtill räkna vår elkonsumtion, vilket EU-kommissionen rekommenderar, som att varje kilowattimme vi använder – om den sparades – skulle dra ned behovet att producera el med kolkraft inom elsystemet i Europa (kolkraften utgör cirka 40 procent av all elproduktion) så skulle våra redovisade utsläpp höjas ytterligare.

Fotnot 2 (ett extrakt ur Hur vi kan leva hållbart 2030)

• 2030 bör vi, för att leva hållbart, förvärvsarbeta ungefär en fjärdedel mindre än i dag – som ett genomsnitt och rådande norm – och därmed ha betydligt mer fri tid. Detta kan bli minst lika omvälvande som ny vardagsteknik om tjugo år. Hur det tillämpas kommer rimligen att variera efter enskildas behov och arbetslivets krav, alltifrån kortare arbetsdagar till årsväxlingar mellan intensivt arbete och längre ledigheter.
   
  Men den ökade fria tiden kan alltså inte, som hittills, innebära ”more of the same” i form av resor, utrustning och annan konsumtion som förbrukar pengar och naturresurser. Däremot kan den lätta på trycket för de tidspressade och skapa rum för sociala förändringar och nya beteenden. Mer tid till återhämtning. Mer tid att ägna åt sina barn och andra ”nära och kära”. Mer tid att förverkliga drömmar om skapande verksamhet utanför lönearbetet.