Negativa utsläpp
Gemensam klimatkompensation med rekyleffekt
Vad blir konsekvensen om folket (som individer) inte får ner sina utsläpp till Naturvårdsverkets riktmärke* som är 1 ton CO2e/år – förväntas folket klimatkompensera varje år?
* Extrakt från Naturvårdsverket: ”För att klara 1,5-gradersmålet behöver de genomsnittliga globala utsläppen som ett ungefärligt riktmärke vara högst ett ton per person år 2050”
Konsekvensen blir antagligen att myndigheterna ser till att det blir extra mycket gemensam klimatkompensation i form av negativa utsläpp såsom direktinfångning av koldioxid från luften (DAC, direct air capture). Sådan klimatkompensation kommer alltså inte att överlåtas till folket (eftersom kompensationen är gemensam) vilket är svaret på min inledande fråga, men finansieringen återkommer jag till.
Den extra klimatkompensationen betraktar jag som en nödlösning. Det är så jag benämner den i fortsättningen.
Nödlösningen kommer att bli allmänt känd och mer omtalad. Successivt kommer folk att invaggas i en falsk** förhoppning, som medför långsammare personliga omställningar på grund av rekyleffekten – ju mer nödlösningen tillåts, desto mindre kommer folk att sträva mot Naturvårdsverkets riktmärke. Frågan är ju varför man ska ha just 1 ton som riktmärke, med tanke på att det är ett orimligt mål (utan klimatkompensation). När klimatkompensation tillåts att ingå i målet – varför inte ha 2 ton (eller 3 ton) som riktmärke i kombination med mer klimatkompensation?
** Två skäl till att inte lita på nödlösningen:
- Dels blir det negativa effekter – på planetens begränsade naturresurser och på den biologiska mångfalden – av att tillverka infångnings- och lagringsutrustning inklusive extra elproduktionsutrustning.
- Dels finns risken att katastrofala tröskelpunkter passeras ändå (se lista med tröskelpunkter) eftersom det kan visa sig att nödlösningen inte har tillräcklig kapacitet, eller att nödlösningen inte hinner genomföras till fullo i praktiken på grund av tillståndsförfaranden etcetera.
Finansieringen har debatterats högljutt i Sverige för vår eventuella kärnkraftsutbyggnad. Undrar hur det kommer att låta när nödlösningen ska finansieras. Kommer regeringen att föreslå generell skattehöjning då, eller personliga utsläppsdeklarationer och straffavgifter, eller vad?
Sammanfattningsvis behövs ett RIMLIGT mål för personliga omställningar – med minimal nödlösning. Jag återkommer i nästa inlägg med ett rimligt alternativ till Naturvårdsverkets riktmärke.