Hur klarar vi oss utan EGEN bil?
Innehållsförteckning:
INLEDNING (inklusive ett undantag)
KORTARE BESKRIVNINGAR OCH ANNAN SORTERING
Alla som har egen bil bör reflektera över hur det kommer att bli när samhället ställer om till att hålla användningen av naturresurser inom planetens gränser. Då kommer bilpooler (med elbilar) att bli norm för privatbilister, så att betydligt färre nya bilar tillverkas. Med tanke på att bilarna ska bli just betydligt färre, så får bilpoolerna inte bli överdimensionerade. Därför kommer exempelvis jobbpendling med bilpool att anses vara ohållbart. Dessutom behöver det allmänna bilberoendet brytas för att minska bilanvändningen på det hela taget, redan i befintliga situationer (även med elbilar). Sammantaget kommer vi att ha en ny hållbar samhällsnorm.
Jag har tänkt mig in i privatlivens olika situationer och jag har förutsett nackdelar som uppstår av den nya normen. Dessutom har jag förutspått parallella förändringar, exempelvis utökad kollektivtrafik, som i möjligaste mån kommer att kompensera nackdelarna.
Först ett undantag: Den största befolkningskategorin som INTE klarar sig utan egen bil, bor nog på landsbygden LÅNGT från ordinarie kollektivtrafik OCH antingen jobbpendlar eller skjutsar barn till och från avlägsna aktiviteter efter kollektivtrafikens skolskjutsar.
Nedan beskrivs situationer och dess nackdelar med att klara sig utan egen bil (ibland helt utan bil) samt kompenserande förändringar.
Situation: Jobbpendling. De som bor i orter och byar NÄRA ordinarie kollektivtrafik, har redan samåkning som komplement till kollektivtrafiken. Nackdel: Samåkning passar inte alla. Kompenserande förändring: Fler turer i kollektivtrafiken, i vissa fall anpassade till stora verksamheters arbetstider. Föregås av efterfrågan.
Situation: Handla mat med mera. De som bor i orter och byar kommer antagligen att kunna använda bilpool på enkelt sätt. Nackdel: Den övriga landsbygdsbefolkningen (som inte jobbpendlar eller skjutsar barn och inte bor i orter och byar) kommer inte att kunna använda bilpool på enkelt sätt. Kompenserande förändring: Det kommer antagligen att finnas närtrafik i alla län/regioner så småningom. Länkar till två exempel på närtrafik finns under KÄLLOR längst ner.
Situation: Den övriga landsbygdsbefolkningen behöver transportera stora prylar. Nackdel: Närtrafiken tillåter bara en begränsad mängd bagage. Kompenserande förändring: Den nya hållbara samhällsnormen kommer antagligen att medföra ett större utbud av tjänster, exempelvis för att transportera stora prylar tillsammans med innehavaren.
Situation: Barn ska till och från olika platser inom orter och byar. Ursäkta att jag generaliserar den här situationen. Min ursäkt är att förutsättningarna varierar mycket. Hur som helst så gäller den här situationen alla bilar (inte bara egna bilar) eftersom det allmänna bilberoendet behöver brytas. Nackdel med att klara sig helt utan bil i den här situationen: Dålig trafiksäkerhet här och där. Kompenserande förändring: Fler GC-banor (Gång & Cykel) och GC-tunnlar.
Situation: Jobbpendling INOM städer. Det blir kollektivtrafik och cykel. Kollektivtrafikens linjer kommer att omfatta alla bostadsområden och alla företagsområden. Nackdel: Folk vill inte cykla långa sträckor i dåligt väder. Kompenserande förändring: Kollektivtrafiken dimensioneras för dåligt väder.
Situation: Handla mat med mera. Den här situationen gäller alla bilar (inte bara egna bilar) eftersom det allmänna bilberoendet behöver brytas. Nackdel med att klara sig helt utan bil i den här situationen: Vid dåligt väder är det orimligt att inte få använda bilpool med gott samvete. Kompenserande förändring: Bilpooler dimensioneras i alla stadsdelar för dåligt väder. Dock gissar jag att dimensioneringen blir större för vackert helgväder på sommaren, vilket jag återkommer till i en frågeställning.
Situation: Barn ska till och från fritidsaktiviteter. Avstånden till fritidsanläggningar behöver vara tillräckligt korta för att cykla med utrustning i ryggsäck, även i dåligt väder. Nackdel: Vissa typer av fritidsanläggningar är exklusiva (bara en anläggning per typ) vilket innebär att vissa barn har långt avstånd. Kompenserande förändring: Kollektivtrafikens linjer kommer att omfatta alla exklusiva fritidsanläggningar. De sistnämnda barnens föräldrar kan använda bilpool med gott samvete för att skjutsa, åtminstone vid dåligt väder, ifall kollektivtrafiken inte har turer som passar för tillfället.
Situation: Barn ska till och från förskola (tillsammans med varsin förälder). Den här situationen gäller alla bilar (inte bara egna bilar) eftersom det allmänna bilberoendet behöver brytas. Nackdel med att klara sig helt utan bil i den här situationen: Gångavstånd saknas i många fall. Kompenserande förändring: Fler små förskolor.
Situation: Kollektivtrafik med byten. Nackdel redan nu: Vissa jobbpendlingar har många/långa byten i kollektivtrafiken, vilket medför att vissa resenärer väljer egen bil istället. Alla som tycker att det är orimligt många/långa byten bör informera kollektivtrafikens aktörer. Visserligen kan kollektivtrafikens linjer inte anpassas för att uppfylla varje individs önskemål, men chansen ökar när många resenärer efterfrågar samma sak. Om situationen trots allt kvarstår, så verkar man inte kunna undvika egen bil med mindre än att antingen flytta eller byta jobb. Kompenserande förändring: Med tanke på att hållbara livsstilar försöker undvika egen bil och att bilpooler är olämpliga för jobbpendling – dessutom behöver det allmänna bilberoendet brytas – så bör nog den nya hållbara samhällsnormen innebära att val av karriär och bostad tar större hänsyn till kollektivtrafikens linjer. Alltså vore det en självpåtagen förändring.
Jag vill ta upp följande frågeställning med bilpoolsföretagen, i hopp om att de har statistik som ger svar. Om bilpoolernas dimensionering baseras på helgresor vid vackert sommarväder, inklusive pendlingar till fritidshus, och har marginal för de som är kvar hemma (korta transporter), så blir det kanske inte betydligt färre nya bilar som tillverkas? Eventuell nackdel: Det är kanske inte hållbart att pendlare till fritidshus ska kunna boka bilar för hela helger i förväg, när efterfrågan på helgbilar sedan blir som störst. I så fall skulle en förändring kanske kunna vara att bilpooler används i början och slutet av pendlingsperioden (för att flytta mycket utrustning dit och sedan tillbaka) och däremellan används kollektivtrafik och eventuellt även taxi ifall kollektivtrafiken inte går hela vägen? Då vore det en självpåtagen förändring, i den nya hållbara samhällsnormens anda.
En följdfråga är om det kommer att finnas bilpooler för stora fritidshusområden som är belägna långt från kollektivtrafik. Har bilpoolsföretagen logistik för att omplacera bilar, så att sådana fritidshusområden kommer att kunna ha varsin säsongsbaserad bilpool?
KORTARE BESKRIVNINGAR OCH ANNAN SORTERING
Mer fokus på förändringarna, vilket ger bättre överblick för bilpoolsplanering och politiska överväganden.
Förändringar för att de flesta ska klara sig utan egen bil:
- Bilpooler i landsbygdens alla* orter och byar. Dimensioneras INTE för att var och en ska kunna skjutsa barn (se nästa punktlista).
- Bilpooler i alla* stadsdelar dimensioneras för att handla främst mat, åtminstone vid dåligt väder. Gissningsvis behövs större dimensionering för vackert helgväder på sommaren. Hur som helst så kommer det att finnas marginal för att skjutsa barn till och från exklusiva fritidsanläggningar vid vissa tillfällen, men inte för att skjutsa barn till och från förskola (se nästa punktlista). För övrigt behövs kanske en kompromiss för transporter till fritidshus.
- Logistik (kanske ny) för att omplacera bilar, så att vissa fritidshusområden kan ha varsin säsongsbaserad bilpool.
* Behövs på alla ställen (alla orter och byar samt alla stadsdelar) eftersom det inte får vara alltför långt avstånd att hämta/lämna bil vid dåligt väder.
Det politiska övervägandet för punktlistan ovan: Underlätta etablerandet av elbilspooler.
Politiska överväganden för punktlistan nedan: Se kursiv text, som upprepas efter punktlistan.
Bryta det allmänna bilberoendet – Fler förändringar, för att de flesta ska klara sig HELT utan bil i VISSA situationer, så att bilanvändningen minskas på det hela taget:
- Jobbpendling nära kollektivtrafik på landsbygden – Personlig komplettering med samåkning. Fler turer i kollektivtrafiken vid efterfrågan.
- Jobbpendling inom staden – Utökade linjer i kollektivtrafiken (ingår* redan i många kommuners planering) med turtäthet för dåligt väder (eftersom cyklister inte vill cykla långa sträckor då).
- Jobbpendling på sträckor med många/långa byten i kollektivtrafiken – Val av karriär och bostad tar större hänsyn till kollektivtrafikens linjer.
- Barn ska till och från olika platser inom orten/byn – Fler GC-banor och GC-tunnlar.
- Barn ska till och från förskola i staden – Fler små förskolor.
- Varken jobbpendling eller skjutsa barn men långt från både kollektivtrafik och bilpooler – Närtrafik på landsbygden. Ny tjänst för att transportera stora prylar tillsammans med innehavaren.
* Även exklusiva fritidsanläggningar ingår redan i många kommuners planering av kollektivtrafik i städer.
Politiska överväganden sammanfattade: Underlätta etablerandet av elbilspooler. Fler turer i kollektivtrafiken på landsbygden (vid efterfrågan). Städers kollektivtrafik anpassar turtäthet för dåligt väder. Fler GC-banor och GC-tunnlar i landsbygdens orter och byar. Fler små förskolor i städer. Närtrafik på landsbygden.
Även om de politiska övervägandena leder till att alla beskrivna förändringar genomförs, så behövs ett regelverk också, som stabiliserar den nya hållbara samhällsnormen. Regelverket uppfattas kanske som en slags ransonering. Acceptans för regelverket/normen är nog den enda vägen som kan undvika värre ransonering. Obligatorisk folkbildning (om ekologiska fotavtryck och planetära gränser) kan leda till acceptansen.
Om det inte skulle bli regelverk, så skulle bilpoolerna säkerligen utnyttjas orättvist, trots folkbildning. Därför blir en del av regelverket ett styrmedel för rättvist utnyttjande. Styrmedlet kan exempelvis sätta gränser för utnyttjandet, såsom antal tillfällen på en veckas vardagar (beroende av antal barn) och antal helhelgsbokningar per år och per månad. En annan del av regelverket blir att definiera de befolkningskategorier som inte klarar sig utan egen bil, vilket innebär att alla andra förväntas klara sig utan egen bil. Därmed ställs hela bilresonemanget på sin spets av följande fråga. Får inte alla myndiga individer välja själva att ha egen bil? Mitt svar på den frågan är att hänvisa till mitt inlägg "Frihet under ANSVAR" (länk längst ner).
PS Det blir populärt att ha firmabil och att hitta kryphål. Kryphålen kommer kanske att minimeras genom att poliskontroller begär uppvisande av både körkort och biltillstånd. Förmodligen blir det även populärt att tillhöra en befolkningskategori som inte klarar sig utan egen bil... DS
Samhällets omställning kommer att ha en lång överlappningsperiod, som tar hänsyn till att många redan har köpt egen elbil (det hinner självklart bli ännu fler som köper egen elbil, men jag slår inte gärna på trumman för det när elbilspoolernas etableringar närmar sig). Dessutom tar överlappningsperioden hänsyn till att de som redan använder elbilspool inte har framtidens avtal (som kommer att baseras på regelverket). Jag tänker inte fördjupa mig i överlappningsperioden, eftersom tidsperspektivet är svårt att gissa, både när överlappningsperioden börjar (med andra ord när regelverkets första version har beslutats) och hur lång överlappningsperioden behöver bli.
Att bryta bilberoendet innebär inte att bryta HELT. Oavsett hur mycket vi i miljörörelsen belyser bilfria möjligheter i städer, såsom att storhandla med lådcykel, så finns bilpooler med i bilden, för vissa situationer. Stadsutveckling som omvandlar tätbebyggda stadsdelar för att bland annat bryta bilberoendet, blir alltså bara nästan bilfria.
Jag förespråkar att tätbebyggda stadsdelar omvandlas, om inte för annat så för klimatanpassning med mer grönska, men inte utan bilpooler i närheten. Regelverket för utnyttjande av bilpooler behöver passa för både tätbebyggda stadsdelar (efter omvandling) och övriga stadsdelar – helst även för landsbygdens bilpooler, så att det inte behövs olika regelverk.
Sammanfattningsvis angående stadsutveckling, så bedömer jag att de två viktigaste utvecklingarna är att det blir fler små förskolor i hela städerna (enligt tidigare resonemang om politiska överväganden) samt att det blir mycket grönskande klimatanpassningar – särskilt i tätbebyggda stadsdelar.
Både FN:s resurspanel och Naturskyddsföreningen har rapporterat att bilpooler (med elbilar) behövs.
Dessutom har Naturskyddsföreningen kampanjen för att bryta bilberoendet.
Två exempel på närtrafik finns hos Östergötland och Västra Götaland.
Mitt inlägg (som jag hänvisade till under REGELVERK) öppnas i samma flik: Frihet under ANSVAR