Rättvis utsläppsnivå för prylar
Beräkna utsläppsnivå för hushållets prylinnehav
Senaste uppdatering 2025-09-10: Ny version av min Excel-mall (se nedan).
För återkommande besökare som inte använder Excel-mallen: Snabbhopp till metoden.
När man ställer om till en hållbar utsläppsnivå för sin prylkonsumtion, så behöver målet definitivt vara rimligt – helst även rättvist. Jag visar två exempel på situationer som ger ett orättvist beräkningsresultat med klimatkalkylatorer – först lite orättvist och sedan mycket orättvist:
- Klimatkalkylatorerna efterfrågar antalet köpta vitvaror. Hyresgäster kommer knappast att spontant ange någon vitvara (eftersom vitvaran ingår i hyran) men det vore rättvist att göra det, eftersom husägare och bostadsrättsinnehavare anger sina inköpta vitvaror.
- Vid flytt från föräldrahemmet behöver många prylar anskaffas. När anskaffningarna redovisas i en klimatkalkylator kan det verka som att livsstilen är ohållbar under de inledande åren, även om prylarna är basala. Det är en anledning till att beräkna genomsnittligt utsläpp för längre tid än de inledande åren.
Risken för att tidvis ha ohållbar prylkonsumtion finns under hela våra liv, även om vi normalt lever hållbart. Med lite otur kan ju flera utsläppstunga prylar bli skrotfärdiga samma år. I så fall får man en chock vid nästa beräkning. Det är ytterligare en anledning till att beräkna genomsnittligt utsläpp för längre tid än ett år.
Det finns alltså anledningar till att klimatkalkylatorerna borde fråga vilka prylar jag har (äger eller ständigt hyr) och ta hänsyn till prylarnas livslängder. Visserligen beror livslängderna på produktkvalitet, reparerbarhet, tur/otur och hur prylarna används, men några genomsnittliga livslängder kan bedömas ändå.
Klimatkalkylatorerna kommer kanske aldrig att göra enligt ovan, men man kan göra motsvarande själv:
- Inventera hushållets prylinnehav (se förslag på gränsdragning nedan).
- Gruppera prylarna i livslängder (se förslag på livslängder nedan).
- Redovisa livslängderna separat i klimatkontot.se för att se utsläppsvärde (välj Snabba svar, Konsumtion, all källsortering inställd på Alltid). Allt redovisas som obegagnat, eftersom hela livslängderna ingår i beräkningen.
- Multiplicera med renoveringsfaktorer (se förslag på faktorbedömning i slutet).
- Dividera med livslängderna.
- Summera hushållets resultat.
- Dividera med antal personer.
- Addera slutresultatet (årligt påslag) till den övriga prylkonsumtionen (som inte inventeras).
Gränsdragning: För att inte behöva göra alltför mycket vid nya beräkningar, så drar man en gräns för vad som ingår vid inventering och resten redovisas som vanligt i valfri klimatkalkylator. Exempelvis kan kläder, skor, hemtextilier och icke-elektroniska småprylar utelämnas vid inventering.
Min inventering: Jag inkluderar vitvaror trots att jag bor i hyreslägenhet med gemensam tvättstuga, eftersom det är rättvist att räkna så. Cykel och kärra (alla färdmedel som inte redovisas i klimatkalkylatorernas kategori transporter/resor) samt dammsugare räknar jag som långlivade vitvaror. Lampor räknar jag som vitvaror med extra lång livslängd.
Mall: Jag har skapat en Excel-mall (finns även i PDF-format) som gör metoden enklare att tillämpa (i stället för att använda klimatkontot.se). Alla värden i "Enstaka utsläpp" har antingen Naturskyddsföreningen* eller klimatkontot.se som förebilder. Övriga gråa kolumner innehåller formler.
* Tillägg 2025-09-15 angående länken till Naturskyddsföreningens rapport Bästa bohaget:
Jag sågade rapporten i mitt inlägg Begagnat vs nytt (öppnas i ny flik) på grund av Naturskyddsföreningens grundläggande tankefel (den överdrivna miljönyttan). Rapportens utsläppsfaktorer är dock lämpliga förebilder för mallens värden.
Livslängderna har jag bedömt själv – bedöm gärna era prylars livslängder själva om ni vill det:
7 år – Hemelektronik som flyttas mycket.
14 år – Kortlivade vitvaror (kyl/frys och tvättmaskin) och övrig hemelektronik.
30 år – Långlivade vitvaror (inklusive spis) och ostoppade möbler med stommar av spånskivor som är hopskruvade med insexnyckel.
40 år – Säng.
50 år – Matgrupp (stolar med klädsel) och soffa.
60 år – Ostoppade möbler med hållbar stomme.
80 år – Lampor.
Mallens slutresultat är 0,12 ton/person. När jag använde mallen med min inventering, så blev slutresultatet 0,29 ton (årligt påslag: 0,3).
Från och med nu kommer mina årliga beräkningar att exkludera allt som ingick i min inventering – istället adderar jag 0,3 ton varje år (adderas till resultatet för klimatkalkylatorernas kategori övrig konsumtion). Min genomsnittliga utsläppsnivå för kategorin övrig konsumtion höjs därmed till 0,6 ton per år. För yngre generationer leder metoden sannolikt till lägre nivå än klimatkalkylatorernas normala resultat. Det är väl ett rättvist synsätt över generationerna?
Faktorbedömning: Jag har bedömt renoveringsfaktorer enligt nedan, varav de tre första har inspirerats av Naturskyddsföreningen, som gav Ramboll i uppdrag att ta fram en rapport (som blev klar 2021) med beräkningar. Bedöm gärna era prylars renoveringsfaktorer på annat sätt om ni vill det.
Matgrupp: 1,3 (ett byte av klädsel på 6 stolar).
Soffa: 1,3 (ett byte av klädsel).
Säng: 1,5 (ett byte av bäddmadrass).
Lampa: 1,1 (ett sladdbyte och några lampbyten).
Hemelektronik som flyttas mycket, såsom mobiltelefon: 1,1 (för exempelvis batteribyte eller skärmbyte).
Följande tänker jag om de prylar som inte har renoveringsfaktor (i mallen är faktorn 1 för dem). Förresten tänker jag mer eller mindre så här om alla prylar:
Varje pryl har en otursfaktor (för reparation eller tidig skrotning) som går jämnt ut med turfaktorn (med lite tur håller andra prylar längre tid än den bedömda livslängden).