Rättvis utsläppsnivå för prylar
Beräkna utsläppsnivå för hushållets prylinnehav
Senaste uppdatering 2025-07-29: Ny version av Excel-mallen.
För återkommande besökare: Snabbhopp till metoden.
När man ställer om till en hållbar utsläppsnivå för sin prylkonsumtion, så behöver målet definitivt vara rimligt – helst även rättvist. Jag visar två exempel på situationer som ger ett orättvist beräkningsresultat med klimatkalkylatorer – först lite orättvist och sedan mycket orättvist:
- Klimatkalkylatorerna efterfrågar antalet köpta vitvaror. Hyresgäster kommer knappast att spontant ange någon vitvara (eftersom vitvaran ingår i hyran) men det vore rättvist att göra det, eftersom husägare och bostadsrättsinnehavare anger sina inköpta vitvaror.
- Vid flytt från föräldrahemmet behöver många prylar anskaffas. När anskaffningarna redovisas i en klimatkalkylator kan det verka som att livsstilen är ohållbar under de inledande åren, även om prylarna är basala. Det är ett skäl till att beräkna genomsnittligt utsläpp för längre tid än de inledande åren.
Risken för att tidvis ha ohållbar prylkonsumtion finns under hela våra liv, även om vi normalt lever hållbart. Med lite otur kan ju flera utsläppstunga prylar bli skrotfärdiga samma år. I så fall får man en chock vid nästa beräkning. Det är ytterligare ett skäl till att beräkna genomsnittligt utsläpp för längre tid än ett år.
Därmed finns minst två skäl till att klimatkalkylatorerna borde fråga vilka prylar jag äger och ta hänsyn till prylarnas livslängder. Visserligen beror livslängderna på produktkvalitet, reparerbarhet, tur/otur och hur prylarna används, men några genomsnittliga livslängder kan bedömas ändå.
Klimatkalkylatorerna kommer troligtvis aldrig att göra enligt ovan, men man kan göra motsvarande själv:
- Inventera hushållets prylinnehav (se gränsdragning nedan).
- Gruppera prylarna efter livslängd (mina tidsbedömningar beskrivs längre ner).
- Redovisa i www.klimatkontot.se med en grupp åt gången (välj Snabba svar, Konsumtion, all källsortering inställd på Alltid). Allt redovisas som obegagnat, eftersom hela livslängderna ingår i beräkningen.
- Multiplicera med renoveringsfaktor (se faktorbedömning i slutet).
- Dividera med livslängd.
- Summera gruppernas årsresultat.
- Dividera med antal personer.
- Addera slutresultatet (årligt påslag) till den övriga prylkonsumtionen (som inte inventeras).
Gränsdragning: För att inte behöva göra alltför mycket vid nya beräkningar, så drar man en gräns för vad som ingår vid inventering och resten redovisas som vanligt i valfri klimatkalkylator. Exempelvis kan kläder, skor, hemtextilier och icke-elektroniska småprylar utelämnas vid inventering.
Min inventering: Jag inkluderar vitvaror trots att jag bor i hyreslägenhet med gemensam tvättstuga, eftersom det är rättvist att räkna så. Cykel och kärra (alla egna färdmedel) samt dammsugare räknar jag som långlivade vitvaror. Lampor räknar jag som vitvaror med extra lång livslängd.
Mall: Jag har skapat en Excel-mall som förhoppningsvis gör metoden enklare att förstå och tillämpa. Mallen finns även i PDF-format. Två förtydliganden följer.
- Kolumnen Enstaka innehåller utsläppsvärden från Naturskyddsföreningen (bara för Stoppade möbler) och från Klimatkontot (övriga värden). Eventuellt ska de hemliga raderna ha andra värden – kolla därför i www.klimatkontot.se (välj Snabba svar, Konsumtion, all källsortering inställd på Alltid).
- Ny rad infogas mellan första och sista raden i aktuell grupp, så att den nya raden omfattas av formeln för gruppens resultat (summan längst ner till höger i gruppens ruta). Ange utsläppsvärde (i kolumnen Enstaka) och kopiera formel till kolumnen Alla (från annan rad).
Livslängderna har jag bedömt själv – bedöm gärna era prylars livslängder själva om ni vill det:
7 år – Hemelektronik som flyttas mycket.
14 år – Kortlivade vitvaror (kyl/frys och tvättmaskin) och övrig hemelektronik.
30 år – Långlivade vitvaror (inklusive spis) och ostoppade möbler med stommar av spånskivor som är hopskruvade med insexnyckel.
40 år – Säng.
50 år – Matgrupp (stolar med klädsel) och soffa.
60 år – Ostoppade möbler med hållbar stomme.
80 år – Lampor.
Mallens slutresultat är 0,08 ton/person. När jag använde mallen med min första inventering, så blev slutresultatet 0,29 ton (årligt påslag: 0,3).
Från och med nu kommer jag att exkludera allt som ingick i min inventering – istället adderar jag 0,3 ton varje år tills vidare (adderas till resultatet för kategorin övrig konsumtion). Min genomsnittliga utsläppsnivå (tillika mitt mål) för övrig konsumtion höjs därmed till 0,4 ton per år. För yngre generationer leder metoden sannolikt till lägre nivå än klimatkalkylatorernas normala resultat. Det är väl ett rättvist synsätt över generationerna?
Faktorbedömning: Jag har bedömt renoveringsfaktorer enligt nedan, varav de tre första har inspirerats av Naturskyddsföreningen, som gav Ramboll i uppdrag att ta fram en rapport (som blev klar 2021) med beräkningar. Bedöm gärna era prylars renoveringsfaktorer på annat sätt om ni vill det.
Matgrupp: 1,3 (ett byte av klädsel på 6 stolar).
Soffa: 1,3 (ett byte av klädsel).
Säng: 1,5 (ett byte av bäddmadrass).
Lampa: 1,1 (ett sladdbyte och några lampbyten).
Hemelektronik som flyttas mycket, såsom mobiltelefon: 1,1 (för exempelvis batteribyte eller skärmbyte).
Följande tänker jag om de grupper som inte har renoveringsfaktor (i mallen är faktorn 1 för dem). Förresten tänker jag mer eller mindre så här om alla grupper:
Varje grupp har en otursfaktor (för reparation eller tidig skrotning) som går jämnt ut med turfaktorn (med lite tur håller andra prylar längre tid än gruppens livslängd).