Hela livet har jag cyklat året runt. Cyklandet är kanske det enda jag kan vara riktigt nöjd med i min tidigare livsstil (utöver självklarheter såsom källsortering). För övrigt har min livsstil varit alltför materialistisk. Jag påbörjade min personliga omställning innan jag kände till att www.klimatkontot.se fanns, så jag har ingen siffra för utgångsläget, men mitt ekologiska fotavtryck och mina utsläpp var sannolikt stora trots att jag inte flög mycket.
På sistone har jag förbättrat mitt resultat i klimatkontot med ett halvt ton CO2e/år, genom att minska min konsumtion av feta mjölkprodukter. Men jag kommer inte sluta äta yoghurt till frukost (jag fortsätter konsumera lite mjölkprodukter, eftersom naturbete behövs för biologisk mångfald och ekosystemtjänster). Så nu när corona härjar i omgivningen, tyckte jag det kunde vara bra att fylla en hylla i kylskåpsdörren med min favorityoghurt.
Resten av min omställning beskrivs här på min hemsida, se Livsstil och Klimat, där även mina siffermässiga resultat redovisas.
Tillägg 2021:
Jag rakade mig dagligen med rakhyvel under sommarhalvåret, men mitt behov av varmvatten vid rakningen gav mig dåligt samvete. Forskare har nämligen kommit fram till att elektrisk rakapparat är bättre för klimatet än rakhyvel, eftersom många som använder rakhyvel behöver varmvatten. I mitt fall är kruxet att huden blir irriterad av elektrisk rakapparat.
Numera är min kompromiss att jag slätrakar mig sällan och använder trimmer emellanåt. Ingen åtgärd är för liten – klimatkrisen är ju i nödläge!
Tillägg 2022 del 1:
Förra året skrev jag ungefär att det inte finns någon åtgärd som är för liten, eftersom det är värdefullt att hjälpa klimatet på alla sätt vi kan så snart som möjligt. Det förutsätter dock att man inte ser enögt på åtgärderna, eftersom klimatåtgärder inte får ske på bekostnad av andra globala mål (fn.se/globala-malen-for-hallbar-utveckling). Ett principiellt exempel är att en utsläppsminskning inte får vara liten i förhållande till nackdelen för den biologiska mångfalden – utsläppsminskningen skulle annars bli kontraproduktiv eftersom klimatet är beroende av den biologiska mångfalden.
Min publicerade klimatåtgärd förra året – att använda elektrisk rakapparat/trimmer för att minska varmvattenförbrukningen – hade beräknats (av forskare) att vara övervägande positiv ur ett helhetsperspektiv. En elektrisk rakapparat har alltså inte alltför stort ekologiskt fotavtryck (sett över hela livscykeln) i jämförelse med energiförbrukningen vid motsvarande uppvärmning av varmvatten (för slätrakning) under lika lång tidsperiod som rakapparatens livslängd.
Ett tag undrade jag om det skulle vara klimatsmart att skaffa diskmaskin, men i det fallet har jag inte sett tillräckligt tydliga bedömningar av forskarna, huruvida åtgärden är övervägande positiv ur ett helhetsperspektiv. Om man redan har en diskmaskin så ska den självklart användas (fylld varje gång), men jag har ingen. Med tanke på att jag aldrig diskar under rinnande vatten och inte diskar förrän "allt" behöver diskas, så utgår jag från att det inte är smart att jag skaffar diskmaskin – tills annat sägs tydligt av forskarna.
Du som läser detta undrar kanske om även du bör ha liknande huvudbry? Till saken hör att min beräknade klimatpåverkan är under 1,5 ton CO2e/år. Om du inte är nere på den nivån så finns det sannolikt andra åtgärder som har högre prioritet för dig. Använd i så fall www.klimatkontot.se och ange alternativa siffror i flera beräkningsomgångar för att göra prognoser (kolla vilka åtgärder som skulle ge stor effekt) och personliga handlingsplaner (prioritera lämpliga åtgärder). Då blir du redo för dina nyårslöften.
Tillägg 2022 del 2:
Inledningsvis skrev jag om att fortsätta konsumera lite mjölkprodukter, med betoning på lite. I mitt fall fortsätter jag med yoghurt. Någon tycker kanske att min fyllda hylla i kylskåpsdörren verkar mycket. Jag konsumerar 3-4 dl yoghurt per dag, vilket är mycket i total volym, men fokus bör i första hand vara på fettmängden, i mitt fall ungefär 4 kg mjölkfett per år. Jag har minskat konsumtionen av feta mjölkprodukter (såsom ost, smör, Bregott, grädde, crème fraiche, gräddfil och turkisk/grekisk yoghurt) desto mer. Före minskningen noterade jag under ett halvår (inklusive jul) hur mycket jag konsumerade av feta mjölkprodukter. Sedan beräknade jag mängden mjölkfett utifrån produkternas fetthalter. På så sätt vet jag både skillnaden i klimatkontots resultat och att jag numera konsumerar relativt lite mjölkfett jämfört med innan.