Målmedvetna omställningar
I förra inlägget skrev jag att ”Siffrorna behövs eftersom individers klimatomställningar bör vara målmedvetna”. Det förtydligas i sitt sammanhang nedan.
Individers övergripande omställningsmål är hållbara livsstilar, som tar hänsyn till minst fyra globala hållbarhetsmål:
Mål 11 – Hållbara städer och samhällen (åtminstone rättvis omställning för tätorter och landsbygd).
Mål 12 – Hållbar konsumtion och produktion (alltså inom planetens gränser).
Mål 13 – Bekämpa klimatförändringarna.
Mål 15 – Ekosystem och biologisk mångfald.
Individer stämmer av sin del av mål 13 genom att beräkna sin klimatpåverkan och jämföra sitt resultat med ett utsläppsmål. Hittills brukar utsläppsmålet vara klimatkalkylatorernas inbyggda riktmärken eller exempelvis Naturvårdsverkets riktmärke:
”För att klara 1,5-gradersmålet behöver de genomsnittliga globala utsläppen som ett ungefärligt riktmärke vara högst ett ton per person år 2050, och väsentligt lägre än dagens nivåer redan vid 2030.”
Riktmärkena omfattar även utsläpp från infrastruktur och den offentliga sektorn. Det framgår inte hur liten andel av riktmärkena som individer behöver sikta på. Även om andelen skulle framgå, så vore den inte trovärdig, på grund av osäkra faktorer, varav jag nämner några. För det första, ifall den globala utsläppskurvan inte sjunker tillräckligt snabbt före 2030, så behöver riktmärket för 2050 bli lägre. För det andra vet ingen hur effektiv den cirkulära ekonomin blir. För det tredje vet ingen hur mycket negativa utsläpp det blir av framtidens naturbruk. Med andra ord vet ingen hur mycket mer negativa utsläpp som kommer att behövas. Visserligen har EU planerat att producera negativa utsläpp med exempelvis DACCS (Direct Air Carbon Capture and Storage) för att uppnå klimatneutralitet till 2050, men ingen vet hur mycket krisen för den biologiska mångfalden kommer att förvärras av DACCS (och andra sätt att producera negativa utsläpp) som sedan slår tillbaka på klimatet.
Dessutom kan individer inte sikta på en andel så långt fram i tiden, eftersom klimatkalkylatorerna använder nutidens utsläppsfaktorer. Produkters utsläpp förändras ju successivt, när produktionsmetoder blir mindre fossilbaserade. Därmed behöver klimatkalkylatorernas utsläppsfaktorer uppdateras löpande, men inte alltför ofta eftersom produkternas livscykelanalyser behöver uppdateras först. Följden blir att utsläppsberäkningar får stegvis lägre resultat. Andelen för år 2050 är alltså inte aktuell än, att sikta på.
De rimliga utsläppsnivåerna på koso.se/rimligt blir trovärdiga utsläppsmål för individer, tack vare att forskarna sätter alltmer fokus på vad som är rimligt för hållbara livsstilar. Utsläppsmålen kan sedan hållas aktuella med stegvisa uppdateringar i samma takt som klimatkalkylatorernas utsläppsfaktorer.
Individers övergripande omställningsmål (hållbara livsstilar) beskrivs inte bara med siffror – även verbala formuleringar behövs, såsom att ställa om så fort som möjligt till rimliga utsläppsnivåer och samtidigt ha tre ledstjärnor i åtanke:
Ha inte egen bil i onödan.
Bo inte onödigt stort.
Slösa inte på förnybar/fossilfri energi.